Karlsson: Hur Beige blev Bruna Bönor

Jag hör ofta människor prata om olika ord i Svenska språket som innehåller färger och undrar hur man skall kunna säga dessa utan att låta rasistisk. 

Ofta är det på skämt, som den där tröjan med trycket "Jag måste säga chokladboll, men jag kan fortfarande säga vitlök". Detta skämt är närapå 30 år gammalt, men på senare år har det fått en viss politisk laddning. Något hände för ett par år sedan, där "vitlökströjan" slutade vara ett skämt för många och istället blev ett politiskt manifest. Vissa personer började sprida falska inlägg i påhittade tidningar och dessa spreds snabbt över Internet. Många blev upprörda och trodde verkligen det var riktiga artiklar.

Sedan kom de riktiga anmälningarna, de som faktiskt gått vidare och i flera fall fått förändring. Många ser inte riktigt skillnaden och det är det som gör normaliseringen så tydlig. När Thyra, 14 år, förra året anmälde ett färgbolag för att ha namngett "beige" som "hudfärg" var det många som blev upprörda. När artikeln sedan spreds om att "Bruna Bönor" också blivit anmält gick många i taket. Problemet är att den första artikeln är sann, den andra är en manipulerad bild som bara ser ut att komma från Aftonbladet.

För de som fortfarande inte kan se skillnaden vill jag nu reda ut ett par skillnader mellan "fallen".
Att säga att beige är "hudfärg" är att påstå att endast beige hud är normalt. Detta utesluter alla andra färger i hudfärgsskalan. Detta separerar människor baserat på hudfärg och är därför rasistiskt.
Att säga "n-boll" är rasistiskt, då "N-ordet" är rasistiskt laddat, därför förbjuds den benämningen på bakelsen.
Att säga ordet "vit", "beige", "brun" eller "svart" i sig har ingen laddning alls. Potentiell rasistisk laddning anges av kontext, inte av ordet. Därför är dessa ord inte rasistiska och det är därför namn som "vitlök", "bruna bönor" eller "svartmålad" inte anmäls på riktigt.

För den upprörde

Innan du blir upprörd nästa gång du ser att ett namn är på väg att illegaliseras genom en bild på Twitter, ta ett par djupa andetag och följ denna guide:

• Innehåller namnet ett rasistiskt laddat ord?
• Innehåller namnet en normalisering som utgår från en specifik hudfärg?
• Innehåller namnet en kontext som gör ett annars oskyldigt ord rasistiskt?

Om minst en av dessa stämmer så kan artikeln vara sann. Om ingen av dessa stämmer är artikeln garanterat falsk.