Ofrivilligt perspektiv: Marsch och Motdemonstration (Uppföljning).


Helgens demonstrationer mot nazisterna bör först och främst ses som en demokratiyttring. Att orera om en ren genpool, kasta ammoniak (om någon nu gjort det) eller rida på folk med tunga djur bör inte ses som det. Ingen av de nämnda våldsyttringarna kan legitimeras särskilt lätt.
Att folk rör sig ute på gatorna när människofientliga grupperingar får rätt att hålla tal är något en bör hoppas på istället för avråda ifrån. Motsatsen torde sig vara att folk håller sig hemma och inte luftar sina åsikter.

Jag ställde en hypotetisk fråga i en tidigare post: Hade nazisterna ställt in utan tillstånd?
Jag betvivlar att de hade gjort det; folk kommer fortsätta vara nazister och bete sig därefter. Att låta bli att ge nazisterna tillstånd för att hålla torgmöten skulle kunna leda till att man som samhälle lägger bördan på rätt part; nazisterna. Det skulle också vara en signal från samhället att man har lyssnat på alla de människor som demonstrerar. Mobiliseringen i Jönköping, Kärrtorp, Göteborg eller Malmö är inga bagateller.

Samhälleligt engagemang mot nazismen gör det svårt för skiten att slå rot och det i sig är nog viktigare än något förbud. Men att ge motdemonstranter rätt, det vill säga att det medges från myndigheternas håll att nazismen inte ska finnas på våra gator och torg till vilket pris som helst, skulle kunna vara ett en del av detta samhälleliga engagemang. Med tanke på den senaste tidens händelser så är det ett scenario man i alla fall måste fundera på.

Uppenbarligen är många desillusionerade med hur situationen ser ut just nu. Det ger en inte en rätt att bete sig hur man vill som motdemonstrant, men det är ändå i slutändan på statens och polisens planhalva bollen ligger. Med tanke på att polisen och staten har mandat att skydda medborgarnas säkerhet så är det i första hand dem man måste vända sig till för frågor när något väl går fel. 

En demonstration där man slussade iväg nazister istället för antirasister skulle ha varit att föredra. Det i sin tur skulle nog det hjälpa polisen att återfå delar av allmänhetens goda förtroende. Just nu verkar förtroendet sina fortare än någonsin.

Författaren skriver även på Ofrivilliga Spasmer


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar