Ofrivilligt Perspektiv: Att Representera Antirasismen. En Paradox.




Att vara antirasist innebär inte att man representerar resten av människorna som väljer sig att sortera in sig under paraplytermen 'antirasist'.
För en paraplyterm är vad det är. Människor av vilt skilda ideologiska ställningstaganden anser sig vara antirasister. Människor av alla åldrar anser sig vara det och både rika och fattiga anser sig vara det.

I och med denna mångfald kommer en viss nödvändig tolerans. Oavsett om man är liberal eller socialist, gammal eller ung, rik eller fattig så kompromissar man i frågor som rör rasism. Det är dock lätt att konstatera att på ett teoretiskt plan att det bör vara så, men i praktiken upplever jag att konfliktytorna blir många.

En vanlig kritik jag ser förekomma är att man bör representera 'antirasismen' väl. I vissa uppenbara fall finns det fog för att säga åt någon att tänka på i vilket sammanhang man representerar sig själv, men i en majoritet av gångerna känns det snarast som att kritiken är en dold kritik på ens övriga ställningstaganden.
Socialister tycker att liberalism rimmar dåligt med antirasism och vice versa.

Visst finns det ideologier som inte går ihop med ett antirasistisk engagemang; fascism, nazism och regressiv konservatism bygger på främlingsfientliga ställningstaganden. Men i det stora hela ger antirasistiska anknytningspunkter ideologier och folk emellan ett rätt stort utrymme för samarbete.

Att själv falla i fällan att "tillrättavisa" någon när man talar om det här är väldigt lätt. Men som regel tror jag att man bör skilja på sammanhangen. En demonstration mot SD är inte en arena för att skriva de som faktiskt delar dina antirasistiska ideal på näsan.

Att representera antirasismen väl är och andra sidan ett så gott som omöjligt ideal att leva upp till. Såvida man inte gillar att vända kappan efter vinden efter alla de åsikter som finns på spektrumet och försöker anpassa sig efter alla dessa.
Det finns inga tio budord att efterleva som antirasist och det finns ingen himmelsk auktoritet som kan bedöma dig för att du bryter mot dessa obefintliga budord.

Och det är just det. Antirasismen är inte auktoritär. Det är inte en ideologi i sig. Du behöver i regel inte vara ett föredöme för resten av världen även om du titulerar dig antirasist. Ingen kan ta ifrån dig rätten att kalla dig det.
Allt du behöver vara är att vara dig själv och inte inskränka andras rätt att vara sig själva.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar